Årets låtar 2010 av Olle
1. Joanna Newsom - Go Long
Jag valde att skriva en låtlista eftersom den mesta musik jag lyssnat på under året kommit ut på singlar, mp3, tolvor, soundcloud etc. Men årets Album med stort A är Joanna Newsoms absurt ambitiösa trippelalbum "Have One on Me". Jag tror att jag aldrig lyssnat lika uppmärksamt under lika lång tid på någon skiva över huvudtaget. Hon blandar komplexa klassiskt influerade stycken med enkla poplåtar, oftast med harpan och rösten, som fått mycket större djup och fler nyanser sedan sist, i centrum. "Go Long" är för mig den uppenbara höjdpunkten. Samtidigt enkel och storslagen med en av de mest självklara melodierna sedan Bruce Springsteen var bra.
Skivan finns på biblioteket. Är den inne?
2. M.I.A. - Born Free
Varför ”Born free” är den viktigaste poplåten 2010 kan sammanfattas i en enda textrad: I’ve got something to say. Tack! När hade någon det senast? M.I.A.’s musik handlar om protest, mot kapitalism, orättvisor, rasism, sexism. Har hon en klart utarbetad ideologi? Nej. Hon har hårda beats, attityd och integritet. Det är inte den politiska musikens syfte att predika och utbilda, bara att få motståndet att framstå som det bästa party du kan gå på.
Skivan finns på biblioteket. Är den inne?3. Digital Mystikz - Eyez
I en tid när Dubstep funnits några år i det allmänna medvetandet, börjar många intressanta korsningar och utveckligar uppstå och genrens framtid ser väldigt öppen ut. Därför är det anmärkningsvärt att årets överlägset bästa dubstep-låt är väldigt enkel, klassisk dubstep, av genrefäderna Digital Mystikz (eller rättare sagt den ene medlemmen Mala). Denna låt har spelats i varenda dubstep-set jag hört i år. När ni hör den trasiga synten och den avgrundsdjupa basen förstår ni varför.
4. Deepchord presents Echospace - BCN Dub
Man kan säga att Deepchord bara har gjort samma låt om och om igen sedan mitten av 90-talet. Och ibland stämmer det till och med bokstavligt, som i fallet "Vantage Isle". Jag tror att ingen i modern musik har en lika sammanhållen vision som Rod Modell: brus, eko, baskagge. Låtarna sätter omedelbart en stämning, en parallell deepchord-värld där allt är flytande. I den här låten lyfter det lite mer än vanligt med en.... vokalsampling!
Man kan säga att Deepchord bara har gjort samma låt om och om igen sedan mitten av 90-talet. Och ibland stämmer det till och med bokstavligt, som i fallet "Vantage Isle". Jag tror att ingen i modern musik har en lika sammanhållen vision som Rod Modell: brus, eko, baskagge. Låtarna sätter omedelbart en stämning, en parallell deepchord-värld där allt är flytande. I den här låten lyfter det lite mer än vanligt med en.... vokalsampling!
5. Black Sabbath - Planet Caravan DJ Steef Edit
En discoedit av Black Sabbath på plats 5? Ja... nu är det så. "Planet Caravan" har alltid varit fantastisk låt men vi hade inte anat, förrän nu, att den är som gjord för dansgolvet. Det vill säga ett slött dansgolv klockan 5 på morgonen när ingen orkar med boom-ts-boom-ts längre.... Jag har helt enkelt lyssnat så många gånger och varit så peppad på den här låten att den hamnar här!
6. Arthurs Landing - Love Dancing
Ett till fall av discogubbighet: Arthur Russells gamla kompband har stått stilla i utvecklingen, livet och musiken sedan tidiga 90-talet när Arthur lämnade denna existens. I denna låt låter det verkligen som de bokstavligt stått kvar på scenen efter att Arthur lämnat den, spelat "Is It All Over My Face?" om och om igen och medan åren gått har discodängan blivit långsmmare och mer melankolisk. Det här är dansmusiken för seeeena morgnar (och ja! långsam disco var grejen 2010)
LYSSNA HÄR!
7. Joy Orbison - The Shrew
Dubstep har som sagt gått igenom intressanta korsningar och nya genrebildningar de senare åren. Shackleton och A Made Up Sound funnit nya vägar utanför den egentliga genren, precis som Joy Orbison och några andra engelska artister som gör någon slags dubstep-house hybrid. The Shrew är det överlägsen mest lyckade bidraget i subgenren hittills, eller för att uttrycka det enkelt: den svänger!
LYSSNA HÄR!
7. Joy Orbison - The Shrew
Dubstep har som sagt gått igenom intressanta korsningar och nya genrebildningar de senare åren. Shackleton och A Made Up Sound funnit nya vägar utanför den egentliga genren, precis som Joy Orbison och några andra engelska artister som gör någon slags dubstep-house hybrid. The Shrew är det överlägsen mest lyckade bidraget i subgenren hittills, eller för att uttrycka det enkelt: den svänger!
8. Terry Lynn - The System
Terry har marknadsförts ganska hårt som "den jamaicanska M.I.A.". De har väl gemensamt typ att de sysslar med politisk rap. Men media älskar ju att hitta på olika benämningar så vi låter dem hållas. Terry Lynns spelning på Clandestino-festivalen var i alla fall bland det bästa jag sett i år. Jag har sällan sett någon med så mycket energi och hon lyckades med att vara extremt hård och avslappnat charmig samtidigt. Och hård är den här videon i överflöd! The video was filmed at a slaughterhouse in rural Jamaica!
9. Shackleton - Man on a string
Årets julklapp till oss Shackleton-entusiaster har såklart mixen för Fabric, som avslutas med det nya släppet Man on a String pt 1 & 2. Shackleton startade det något udda skivbolaget Skull Disco tillsammans med Appleblim under perioden när Dubstep växte från ett lokalt fenomen i London till en rörelse av (visst) globalt intresse. Men Shackleton har alltid gått sina egna vägar och inte passat i det trånga dubstepfacket utan är helt enkelt en av de mest innovativa producenterna i elektronisk musik.
10. Meth, Ghost & Rae - Our Dreams
Ibland behövs det så lite. I synnerhet i Hiphop. I år har kritikerna vältrat sig i Kanye Wests megalomani och jag har egentligen inget emot honom utom att han som soloartist aldrig blev lika bra som sina enkla souliga produktioner på Jay-Z's "Blueprint". Min hiphop-höjdpunkt i år var som vanligt en skiva från Wu Tang-kollektivet. Ärligt talat var "Wu-massacre" inte lika bra som Raekwons skiva från förra året, men den här souliga historien är ju klockren!
Skivan finns på biblioteket. Är den inne?
Breach - Fatherless
Beach House - Norway
DJ rum - St Martins
Pinch - Boxer
Andy Stott - Love Nothing
Demdike Stare - A Forest of Evil
Mathew Jonson - When Love Feels Like Crying
Deadboy - If U Want Me
Dorisburg - Mima
Obs! 70-80% av den bästa musiken i år har jag hört ute på dansgolv och i mörka lokaler och utomhusfester och jag har ingen aning om vad det är för något! Det här är ett urval av det jag uppfattat
Obs! 70-80% av den bästa musiken i år har jag hört ute på dansgolv och i mörka lokaler och utomhusfester och jag har ingen aning om vad det är för något! Det här är ett urval av det jag uppfattat
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar