Julkalendern 24 december; Elvis Presley - If Everyday Was Like Christmas

God jul och gott nytt år önskar vi alla musiklåntagare på biblioteket!

julkalendern 23 december: Slayer christmas lights

Det sägs att hårdrock har de mest hängivna fansen. Och ... ja, det verkar stämma. Allt med den här videon är helt enkelt mind-blowing. Vi ser alltså någon som gjort en synkroniserad ljusshow till Slayer's "Raining blood" som julutsmyckning.
Jag tycker att detta klipp fångar kärnan i julen. Jul är nördigt. På jul gör vi oss till och spexar. Man får gärna överdriva precis allting och det här är ju verkligen engagemang in absurdum. Mitt i den tekniska briljansen börjar jag tänka på att ljusshowen verkligen är bra genomförd rent konstnärligt också. Den är balanserad och varierad, följer verkligen låten not för not med känslighet för alla de små intrikata nyanserna i Slayers helvetiska matta av smattrande trummor och motorsågsgitarrer. Stämningsfullt mörker blandas med intensivt blinkande och en textrad som "the sky is turning red" understryks effektivt med rött ljus.
Till och med när man sett flera minuter in i videon lyckas den överraska och komma med nya idéer. Den psykedeliska kavalkad av blinkanden som ackompanjerar solot lever verkligen upp precisionen och nerven i Kerry Kings gitarrspelande.
Någon i kommentarsfältet har uppmärksammat att snubben som gjort videon postat den på sin dotters youtube-konto, vilket antyder att han kan orkestrera världens mest avancerade ljussekvenser men inte fixar att starta ett eget youtube-konto. Det är det vi gillar med nördar världen över. Gör er grej! I'm out! //Olle Ohlsson

Julkalendern 22 december: James Brown - Soulful christmas

Behöver ni ställa julölen på bordet och resa era arslen ur läsfåtöljen och få klart den sista städningen innan släkten anfaller? Då ska ni först sätta på Soulful christmas med James Brown. Automatiskt blir fotarbetet snabbt och du svabbar som aldrig förr. Problemet kan vara att din partner vill dansa istället. Då är det bara att slänga svabben åt sidan, gå ner på knä och sjunga "people like you don't grow on trees"!

julkalendern 21 december: Merle Haggard - If we make it through december

Jag har redan uttryckt min uppskattning för "det är svårt på julen"-genren. Och här har vi en till kandidat till den mörkaste julsången någonsin. Den handlar om en hard working man som har det svårt att få saker att gå ihop. Och det är dessutom den kallaste tiden på året.
Han blev friställd från fabriken, gud vet att deras timing inte är den bästa. Gud vet att han har jobbat och slitit. Han menar inte att hata december, men har svårt att förklara för sin lilla flicka varför de inte har råd att fira jul. Och dessa ord sjunger han så allvarligt som bara en man i skägg och cowboyhatt kan göra till sentimentala stråkar. Klarar vi oss bara igenom december kommer allt bli bra igen. kanske flyttar vi någonstans där det är varmare, kanske till och med Kalifornien. Vi hoppas att ni tar er igenom december därute och att inte kexfabriken säger upp någon. Ta i trä

Julkalendern 20 december: Dean Martin - Baby it's cold outside

Så här endast fyra dagar före julafton kan man växla upp i julmusiken. Själv dekorerade jag julgranen igår. Som vanligt är det tre skivor som ackompanjerar detta. Först Solomon Burkes Don't give up on me, sen Elvis julskiva och sist så njuter vi av Dean Martins jullåtar.

Dean Martin är ju själva sinnebilden för en man med ständigt en cocktail i handen. Fint så. Hans otvungna röst passar verkligen perfekt för att sjunga jullåtar.

julkalendern 19 december: Darlene Love, The Ronettes, The Crystals m.fl: A christmas gift for you from Phil Spector

Det har mycket Phil Spector-snack och lite Phil Spector-verkstad i den här julkalendern. Så jag kompenserar det här och nu med hela A-sidan på Jul-LP:n A christmas gift for you from Phil Spector. Hur kul är Phil nu när han gör 19 år till livstid för mord? Har hans galen geni-gloria falnat och avslöjat en helt vanlig psykopat? Ja. Men det förändrar inte att det här tidlös och odödlig musik. Precis som hela hans 60-tal och de tre klassikerna han gjorde med Ramones, Dion och Leonard Cohen på 70-talet. När ni lyssnat igenom den här sidan, ska ni kunna hitta en länk till B-sidan där någonstans också. Det här är facit. De här låtarna gör hela julkalendern överflödig. Den bästa julskivan i år och varje år är A christmas gift for you from Phil Spector.

Julkalendern 18 december: Palace Songs - Christmastime In The Mountains

should I play ball with the dogs
or walk away
should I play ball with the dogs
or walk away
should I take your hand
walk across the sand

time is the enemy
time is the guy
enemy behind enemy lines
we need an enemy
I'm saving all my rage for you
we need an enemy
I'm saving all my rage

it's christmastime in the mountains
everything is white
tonight

julkalendern 17 december: Bruce Springsteen - Santa Claus is coming to town

Jag har ett ohälsosamt oironiskt förhållande till Bruce Springsteen. Den typen av vitsiga reflektioner jag strör omkring mig i den här julkalendern om allt och alla biter liksom inte på honom, även om jag inser att just Springsteen borde vara den enklaste måltavlan i världen för sådant. Han är ändå den folkligaste artisten vi har strax före Gessle och Ledin och han borde i alla hipsterkretsar ha räknats som en "dinosaurie" åtminstone sedan sent 80-tal någon gång. Men på något sätt är jag glatt ovetande om allt det här, jag tycker att hans nya skiva "har några bra låtar", att "han fortfarande är bra live" och att "Suicide-covern som kom ut på 10" vinyl för något år sedan är bland hans starkaste låtar".
Men det fanns en tid när The Boss på riktigt var världens bästa artist och coolaste snubbe. Vi kan kalla tiden 1978. Det har getts ut en 20CD+10DVD-box om den här tiden i dagarna och inte ens det räcker för att förstå storheten i följande: 1978 kunde Springsteen spela "Santa Claus is coming to town" utan att det kändes det minsta töntigt och den låter lika vackert som allt på "Born to Run".

Ni kan med gott samvete börja 1.30 in i den här videon:

Julkalendern 16 december; The Reigning Sound - If Christmas can't bring you home

Här kommer en sorglig liten kärlekshistoria som utspelar sig i juletid. En påminnelse om att inte ens julen hjälper den som har ett hjärta som gått itu. Lyssna på texten.

The Reigning Sound är från Memphis och är ett av de bästa nutida garagerockbanden. Sångaren och låtskrivaren Greg Cartwright har i år även släppt en skiva med bandet The Parting Gifts som är ett måste.

julkalendern 15 december: Venom - Black Xmas

Naturligtvis uppfann inte Erlösung (se 7 december) black metal-julen, utan genrefäderna Venom var flera decennier före. Denna mörka julhälsning är från 1987, när det ärligt talat var några år sedan Venom uppfann den svarta metallen på tidigt 80-tal med skivor som Welcome to Hell och Black Metal. På den tiden trodde folk verkligen att de var satanister och de sågs som ett hot mot ungdomen, men 1987 hade de blivit omsprungna i svarthet och ondska av band som svenska Bathory, som samma år gav ut klassikern Under the sign of the black mark. Men det hindrade inte Cronos och de andra från att önska sina lyssnare en svart jul! Låten börjar med den stämningsfulla bilden av hur snön blir svart och går vidare till att beskriva den onda tilldragelsen som är svart jul, djävulens afton, utan synbar ironi.

Julkalendern 14 december: Clarence Carter - Back Door Santa

Tomten smyger in genom bakdörren när männen är ute och leker. Så går texten på en av de bästa julsångerna som gjorts.

julkalendern 13 December: Orchestra Henry Mayer - Santa Lucia

Ok, det här måste jag erkänna satt ganska långt inne. Jag googlade hur länge som helst och funderade om det fanns något roligt med Mario Lanza eller Elvis inspelningar av "Santa Lucia", den mer kända versionen som sjungs på den svenska högtiden. Men nej... det är ärligt talat en ganska tråkig låt. Ursäkta till alla eventuella Lucia-entusiaster där ute. Dock hittade jag denna, med ett tyskt garagerock-band som sjunger någon sorts schlagerversion av en låt som åtminstone heter "Santa Lucia". Det är en helt extremt skramlig gammal singel och på bilden poserar de glatt med gitarrerna framför två åsnor vid en gammaldags kärra. Ja, vad ska man säga? Absurt nog för mig i alla fall.

Julkalendern 12 december; Bob Dylan - Must Be Santa

Ett päron till farsa firar jul? Tomten är far till alla barnen? Nä, det är klart att det är Bob Dylan som vet hur man ordnar en bra julfest.

Låten är från skivan Christmas In The Heart som släpptes förra året.

Julkalendern 11 December: Cristina - Things fall apart

En egen kategori jullåtar är "det är svårt på julen"-låtar. Här passar avantdisco-drottningen Cristina Monets lysande "Things fall apart" in. Cristina pratsjunger lojt över discobeats och skeva gitarrer en historia om de som har det svårt på julen.
Den bästa passagen i texten är "My boyfriend said, "It's really sweet the way you go for Christmas cheer". / I said, "We can't afford the tree." / He said, "Love is free." / So we trimmed the cactus with my earrings that we'd meant to pawn.
Det är definitionen av att ha det svårt när man i brist på julgran dekorerar en kaktus med örhängen (som man egentligen hade behövt pantsätta för att köpa julmat).
Den fortsätter med surrealistiska ögonblicksbilder från julfirande hos (tänker man sig) fattiga konstnärer i New York och slutar "I grabbed a cab back to my flat / And wept a bit, And fed the cat."
Det här är nog min favoritlåt i kalendern.

Julkalendern 10 december Carla Thomas - Gee Whiz, It's Chrismas

Helt plötsligt är det jul igen. Carla Thomas kommer att tänka en särskild person. Hon vet inte riktigt varför hon kommer att tänka på honom igen. Men någonstans i sitt hjärta kan hon inte glömma honom. Så hon önskar honom Merry Christmas med odödlig soullåt. Skulle jag varit mottagaren så skulle lämnat det jag hade för handen och åkt till Carla och sagt; "det är dig jag vill ha"!

julkalendern 9 december: Snoop Doggy Dogg - Santa Claus Goes Straight To The Ghetto

Mitt under Death Rows storhetstid, 1996, hade Snoop Doggy Dogg självdistans nog att ge ut en julvideo, med några av västkustens hårdaste gangstas brevid sig - Nate Dogg, Bad A$$, Tray Deee och Dat Nigga Daz. De rappar hårda rader som "It's 12.30 AM, Christmas Eve / I'm out with the gangstas and thieves".

I videon får vi se hur tomtens rensläde förvandlas till en lowrider där Snoop Dogg i långt svart tomteskägg och svart luva åker runt med sina homies och rappar och delar ut presenter i ghettot. Bland annat får en hemlös man som fryser på gatan en flaska champagne! Han blir så glad att han kysser flaskan.

Snoops första egna vers räknar upp några "On the first day of christmas, my homeboy gave to me...", vi får även se honom rappa lite från predikantstolen i en ghettokyrka och allt avslutas med en värdig julfest med bling bling och skumpa.

Julkalendern 8 december Fear - Fuck christmas

Tidigare i veckan fick vi in skivan Black Hole på biblioteket. Den är en mycket fin kartläggning över den tidiga punken från Kaliforninen. Fear är ett av banden från den scenen. De fick inte vara med på Black Hole men vi tycker att det är givet att de är med i vår julkalender.

På under en minut så krossar Fear myten om jul.

julkalendern 7 december: Erlösung - Carol of the Bells

Det är något automatiskt roligt med ett kristet black metal-band. Black metal är så klart tillräckligt roligt som det är, men att mannen med yxan till höger har ett "rättvänt" kors på sig (uppochnedvänt uppochnedvänt kors?) gör det extra roligt. Det är liksom ett dubbelt utanförskap.

Extrem metal är ju redan som det är en väldigt ljusskygg subkultur med få men passionerade fans. Att sedan dessutom ta avstånd från 99% av sin egen publik genom att ta ställning för den religion som hela genren är en revolt emot liknar ju någon sorts självplågeri av bibliska mått.

Men i dessa tider när alla konkurrerar "på lika villkor" om medieutrymmet, är det kanske bra att hålla sig till sin, om än så smala nisch. Eftersom bandet själva finns, bör det kanske finnas fler kristna som tilltalas av musiken och estetiken i black metal men inte kan lyssna på den av ideologiska orsaker. Ja, vad säger man? grattis! Erlösung betyder "frälsning" på tyska och deras julskiva heter "Christmas ist krieg".

Detta finns att läsa i anslutning till youtube-klippet: "Christmas ist Krieg is a full front attack on the Commercialization on Christmas, and brings Christmas back to it's roots... raw, atmospheric, Black Metal war"

Julkalendern 6 december Tom Waits- Christmascard from a hooker in Minneapolis

Hur är det Benjamin Syrsa säger i Kalle Anka och hans vänners jul. Ungefär så här; här kommer en julhälsning från Tomteverkstan där alla är lyckliga och glada. Vi som växt upp med programmet tycker det är lysande, våra barn förstår inte riktigt tjusningen. Därmed tappar vi medelålders lite av geisten också och somnar lagom till Tjuren Ferdinand.

Tom Waits skickar ett annat julkort. Det kommer från en hora i Minneapolis. Brevet börjar så här:

hey Charley I'm pregnant, and living on 9-th street right above a dirty bookstore off cuclid avenue and I stopped taking dope and I quit drinking whiskey and my old man plays the trombone and works out at the track.

Låten är hämtad från en av Tom Waits bästa skivor Blue Valentine som släpptes 1978. Kanske är det Tom Waits vi ska mata barnen med klockan 15 på julafton.

Julkalendern 5 December: Yoko Ono - Listen the snow is falling

I lucka nummer 5 har vi en ensam skivspelare som spelar en skramlig julsingel med Yoko Ono. Låten är B-sida till den kanske ännu kändare "Happy X-mas (The War Is Over)", en låt som bara är en del av jultraditionerna numera och inte får plats på en sån här exklusiv lista.
Att shoegaze-fäderna Galaxie 500 spelat in denna låt är helt naturligt - någonting är helt enkelt väldigt indie med den. Det är väldigt typiskt Yoko Ono att be oss lyssna till ljudet av fallande snö, ett ljud som mig veterligen inte låter alls. Om det hade ett ljud tror jag att det skulle låta ungefär som en gammal dammig vinylsingel med den här låten. I övrigt en klassisk popjulsingel i Phil Spectors stil - stora reverb, bjällror och xylofoner, de instrument som är allra mest juliga.